En sjuklig jämförelse

Hanne Kjöller lyckas i sitt debattinlägg Sjö- och nätrövare: Kanalen mellan Somalia Bay och Pirate Bay på DN Opinion bra med att jämföra över en miljon svenskar med mördare. En felaktig och sjuk jämförelse dessutom.

”Och jag insåg att det kanske fanns fler likheter mellan de svenska piraterna och deras somaliska kolleger än jag först trott.”

Något jag reagerar otroligt starkt på här är att hon kallar oss för kollegor. Hon jämställer oss med somaliska pirater som  mördar och stjäl. En intressant tanke är att om det i Sverige de facto funnits över en miljon pirater motsvarandes de somaliska piraterna, så hade nog Sverige sett annorlunda ut. Dessutom hade problemet fått en helt annan dimension i media.

”Att den övergripande gemensamma ideologiska överbyggnaden – eller affärsidén om man så vill – är densamma: att ta det någon annan äger och att sälja stöldgodset vidare.”

Hur många av nätpiraterna säljer egentligen vidare det de laddar ned? Som jag förstår det så är det mesta som laddas ned från Piratebay och andra sidor för nedladdarens egna bruk, det handlar inte om att sälja vidare. Sedan finns det förmodligen en del, men inte många, som även säljer vidare det de laddat ner. Det anser inte jag vara tillräckligt för att dra alla över en och samma kam.

Man kan argumentera om att genom att ladda ner så stjäl man från den som framställt/gjort musiken/filmen/etc. Problemet i den argumentationen är att många av de som laddat ner ex. en låt skulle aldrig ha köpt den och aldrig haft något intresse av att köpa den. Samma sak gäller mycket programvara, ex. Photoshop är såpass dyrt att många inte har någon ekonomisk möjlighet att köpa programmet och då kan man knappast tala om någon ekonomisk förlust. Man skulle möjligen kunna säga som Rick Falkvinge sa i en debatt inte allt för länge sedan, att nedladdningen stjäl inte köpare, utan potentiella köpare.  Tycker jag att en skiva är riktigt bra, då är chansen stor att jag köper den. Men det betyder inte att jag köper grisen i säcken. Hela argumentet är som att påstå att en Firefoxanvändare som använder tillägget AdBlock Plus stjäl, tillägget är valfritt och de som använder det skulle förmodligen aldrig klicka på reklamen.

”För de andra idéerna, de om frihet, gränslöst informationsutbyte och en ocensurad värld, har visat sig bara gälla åt ena hållet. The Pirate Bay publicerade obduktionsbilderna av de mördade barnen i Arboga. Barnens pappa bad vid flera tillfällen piraterna om att ta bort dem. Vid ett tillfälle fick han svaret: ”Det var ett jävla tjat. Nej, nej och åter nej.””

Just delen ”The Pirate bay publicerade…” är intressant. Jag tror knappast att Peter Sunde eller någon annan av Pirate bays ansvariga lade upp eller ens hade tillgång till obduktionsmaterialet. Än en gång anklagas fel personer för fel saker. Att de sedean valde att inte ta bort materialet är nog snarare ett ideologiskt val, se citat nedan.

”Medlemmarna på The Pirate Bay representerar en bred fildelningspublik. Därför kan material som verkar stötande finnas tillgängligt. Mejla inte oss om du finner något som otrevligt, fokusera istället på det material du finner positivt. Enda tillfället The Pirate Bay tar bort torrenter är om namnet inte överensstämmer med innehållet – man ska veta vad man laddar ner.” – Pirate Bay

Vad personerna bakom Pirate Bay sedan anklagas för längre ned i texten på debattartikeln tycker jag inte är grund för att stämpla hela piratrörelsen. Jag tror inte heller att de tjänat miljontals kronor på Pirate Bay, har en känsla av att det kostar en hel del att driva en sida med så mycket daglig trafik.

”Antipiratbyråns Henrik Pontén har under flera år utsatts för hot och trakasserier. Den ständigt anonyma piratmobben har idel idéer om vad man bör göra med Henrik Pontén och hur hans blod bör flyta. Emellanåt har hoten blivit mer handgripliga. Hans barn blir uppringda på sina mobiler nattetid, hans fru förhörd om hur familjens personskydd ser ut av någon som utger sig vara polis. På nätet finns nu en fejkad nyhet om hur Henrik Pontén dött i en trafikolycka.

Nu har turen kommit till filmindustrins advokat i Pirate Bay-målet, Monique Wadsted, som utsätts för hackerattacker, mejlbombning och mordhot. Exakt vilka personer som ligger bakom är oklart, men att förneka att det är pirater eller piratsympatisörer är bara fjantigt.”

Detta är endast beklagligt. Det är ett faktum att det förekommer och det borde inte göra det. Men än en gång så är det väldigt få personer som gör detta på det stora hela. Är det så konstigt att dessa personer förmodligen är pirater/piratsympatisörer? Jag skulle exempelvis inte tro att militanta veganer skulle få för sig att ge sig på veganer.

Och sist men inte minst:

”Piratrörelsen har än en gång visat sin maskerade och auktoritära nuna. Ju mer jag ser av den, desto sämre tycker jag om den. Och det har mindre med fildelning att göra och mer med allt det andra.”

Piratrörelsen? Det närmsta en piratrörelse jag kan komma att tänka på är väl Piratpartiet som verkligen INTE ställer sig positivt till påhopp mot personer. Dessutom är fildelning inte Piratpartiets enda fråga, om man ens ska säga att de har det som en fråga i sig.

Hade debattartikeln riktat sig mot någon annan folkgrupp så hade det blivit ramaskri, åtal om hets mot folkgrupp hade kanske blivit resultatet.
Måste världen verkligen vara så svartvit? som den är i debattartikeln? Min värld är i gråskala, även om jag inte är färgblind.

/A

Orwellsamhället nästa hållplats?

Under de senaste månaderna har medias mängd rapportering i samband med fildelning flerfaldigats, med den riktigt stora ökningen i och med IPRED- och FRA-lagens intåg. ACTA och EU:s telekompaket är två andra lagförslag i startgroparna. Personligen är det inte inskränkningarna i fildelningsmöjligheterna som oroar mig så mycket, utan snarare de potentiella kränkningarna av den personliga integriteten och censuren av Internets innehåll.

IPRED, även känt som Proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område är som bekant en lag baserad på ett EU-direktiv från 2004. Lagen tillåter rättighetsinnehavare att genom domstol begära information om vem som använt ett visst IP-nummer hos en operatör. Domstolen gör en avvägning mellan behovet av informationen och den enskildes integritet, om domstolen sedan låter begäran gå igenom måste operatören lyda och lämna ut informationen. Det är inte så konstigt att lobbyorganisationerna inte tackat nej till en sådan lag, för att inte säga medverkat till den. En lag som gör att rättighetsinnehavarna kan gå direkt till de personer de anser skyldiga till upphovsrättsbrott.

Det som bekymrar mig med lagen är den potentiella osäkerheten i bevisningen och hur insamlingen av IP-numren sker. I vissa fall, exempelvis om distributionen av filerna skett från en central knutpunkt så som en FTP-server så torde det vara ganska lätt att knyta brottet till en person, så länge personen är internetabonnemangets ägare. Jag tycker dock att man även måste hitta fysiska bevis, inte endast skärmdumpar o dyl. för att kunna styrka brottet. Skärmdumpar kan utan större svårigheter fabriceras och manipuleras vilket gör dem till ett osäkert bevis.

Det är bland distributionssystem baserade på protokoll så som BitTorrent där problemen blir större och fler då det är både fler aktiva i nätverken och småskaligare hos enskilda användare. Inte heller kan man helt säkert veta om personen bakom IP-numret verkligen laddat ner filen. Personen kanske har ett öppet trådlöst nätverk som någon annan utnyttjat utan dennes vetskap eller så kanske personen inte slutfört nedladdningen och lämnats med en icke fungerande fil på hårddisken. Vad ska man då anklagas för, anstiftan eller försök till brott? Just argumentet med öppna trådlösa nätverka har förekommit i Danmark, som även de har IPRED-lagen. Två kvinnor i Danmark blev stämda av den danska musikindustrin för fildelning, kvinnorna hävdade att någon annan använt deras öppna trådlösa nätverk. Kvinnorna vann målet och även andra har vunnit på liknande grunder men det faktum att målen utspelades i Danmark gör det svårt att förutse ett sådant försvars utfall i Sverige. Det ska bli intressant att ser hur det kommer gå i de kommande svenska fildelningsfallen. Jag tycker i vilket fall att det verkar obehagligt lätt att bli oskyldigt anklagad, därför måste fysiska bevis finnas för att man skall kunna dömas för upphovsrättsbrott. Ännu mer skrämmande är att det polisiära arbetet i frågan verkar ha lagts över på privata organisationer och med maffialiknande metoder kräva folk på pengar. Ett brev hem på posten där det står att du måste betala en viss summa och om du inte gör det så blir du indragen i en kostsam civilrättsprocess utan tillgång till offentlig försvarare.

Dessvärre kommer antipiratlobbyn förmodligen inte nöja sig med IPRED-lagen utan vilja ha hårdare tag och kanske även vilja ha övervakning av vilken trafik som går mellan internetanvändare. Detta är något som blir aktuellt i EU:s telekompaket.

EU:s telekompaket handlar bland annat om ytterligare ett försök från EU:s sida att styra upp upphovsrättigheterna på det immateriella planet, dvs. på internet och kommer röstas om i EU-parlamentet den 24 April. Tidigare har internetleverantörer endast setts som just leverantörer av en tjänst och inte haft något ansvar för trafiken som gått igenom dessa tjänster. I paketet finns förslag om att internetleverantörer kan bli tvungna att blockera vem sidor och i värsta fall stänga av användare helt vid misstanke om brott. För att göra detta skulle internetleverantörerna vara tvungna att övervaka sina användares aktiviteter och samla information. C, övervakning och eventuell avstängning, ett enormt brott mot den personliga integriteten. Om detta paket kom till Sverige i lagform så skulle det innebära ett brott mot ett antal paragrafer i Regeringsformen (SFS 1974:152), en av Sveriges grundlagar. Förhoppningsvis så kan den därför inte införas här, men å andra sidan upphör man aldrig att förvånas av politiker. På samma sätt som telefonileverantörer inte får begränsa vem man kan ringa till så bör inte heller internetleverantörer få begränsa tillgången till internet. Jag kan inte heller tänka mig att telefonileverantörer talar om vad dess abonnenter talar om i telefon, så varför skulle inte samma sak gälla även för internetleverantörer?

Sedan är det även handelsavtalet ACTA som oroar mig, jag är inte helt på det klara med detaljerna men det verkar som att det skulle tillåta tulltjänstemän att genomsöka diverse elektroniska lagringsmedia på flygplatser o. dyl. i jakt på piratkopierade filer. Om inte det är ett integritetsbrott så vet jag inte vad som är det, jag skulle definitivt inte vilja ha någon snokandes runt på min hårddisk, vad är det som säger att de bara skulle leta efter piratkopierade filer? Jag ryser vid blotta tanken. Tycker att det är tillräckligt att bli visiterad och få skorna röntgade varje gång jag ska flyga sträckan Sverige – England tur-retur.

Nu ser det även ut som att FRA-lagen ska få användas för andra syften än det ursprungligen var tänkt, dvs SÄPO ska få använda FRA. Hur lång tid tar det innan de börjar använda FRA till åsikts och beteenderegistrering? Faktum är att något sådant skulle bryta mot någon/några paragrafer i grundlagen.

Regeringsformen Kap. 2 – Grundläggande fri- och rättigheter:

3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439).

/A – Lite sur på politikerna, men inte helt förvånad

P.S. Lika bra att rösta på Piratpartiet i EU-valet kanske? D.S.

Published in: on april 6, 2009 at 11:34  Kommentera  
Tags: , , , , , ,