Den aktuella frågan

De rader som följer i detta blogginlägg är personliga åsikter, och hur jag börjar se på på det land vi lever i. Nyckeln är vad jag kallar den aktuella frågan. Och var jag funnit mitt nyckelhål kommer vi snart in på.

Under 60- och 70-talet var frågor som jämlikhet, jämställdhet och saker som solidaritet aktuella frågor, frågor som engagerade, och det är väl visserligen en hop frågor som fortfarande lever, men dessa frågor känns inte helt och hållet aktuella idag. Under 80-talet blev miljöfrågan mer och mer aktuell, i och med Harrisburg 1981 och Tjernobyl 1986, och genom ”sälvalet” 1988 kom Miljöpartiet in i riksdagen. Miljöfrågan har sedan dess varit viktig (som jag och många andra ser det), och personligen hade jag tänkt att rösta på Miljöpartiet i riksdagsvalet 2010.

Men så hände något. Någonting som förändrade allt. Allt. En ny fråga börjar kännas viktigare. Frågan om den personliga integriteten. Först FRA. Sedan Ipred. Sedan ACTA, Ipred 2 och Telekompaketet. Det är dags att folk börjar förstå, och jag tror att folk faktiskt börjar förstå (med tanke på att Piratpartiet ökade med över 5000 medlemmar endast igår, efter att domen mot Pirate Bay blivit tillkännagiven) att det kanske behövs en motvikt i både Europaparlamentet och Sveriges riksdag, ungefär som Miljöpartiet fungerar i riksdagen idag, gällande miljöfrågor då. Jag säger inte att fildelning måste vara lagligt, det är ju stöld, hur man än ser på det, men att övervaka folks privatliv på det sätt man planerar att göra, och att lobbyverksamheten ges all makt, hotar, som jag ser det, allvarligt demokratin, eller rättare sagt den tunna slöja som kallas demokrati. Nu kanske jag överdriver och låter känslorna ta över, men diktaturen skiner igenom. Hämta solglasögonen, för det lyser starkt, bländande starkt.
Jag har alltid varit pro-EU, då jag vill se EU som en ekonomisk union, inte en union där beslut som kommer att kränka vår integritet tas centralt. Och det som känns värst när EU klubbar igenom alla dessa lagar är att de som är anti-EU hade rätt, och jag hade fel, nu händer det där inom EU som aldrig borde fått hända. EU har blivit ett ypperligt sätt att kringå demokratin över hela Europa.  Romarriket har sannerligen återuppstått. Hell Caesar!

/D, lika irriterad som A

Orwellsamhället nästa hållplats?

Under de senaste månaderna har medias mängd rapportering i samband med fildelning flerfaldigats, med den riktigt stora ökningen i och med IPRED- och FRA-lagens intåg. ACTA och EU:s telekompaket är två andra lagförslag i startgroparna. Personligen är det inte inskränkningarna i fildelningsmöjligheterna som oroar mig så mycket, utan snarare de potentiella kränkningarna av den personliga integriteten och censuren av Internets innehåll.

IPRED, även känt som Proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område är som bekant en lag baserad på ett EU-direktiv från 2004. Lagen tillåter rättighetsinnehavare att genom domstol begära information om vem som använt ett visst IP-nummer hos en operatör. Domstolen gör en avvägning mellan behovet av informationen och den enskildes integritet, om domstolen sedan låter begäran gå igenom måste operatören lyda och lämna ut informationen. Det är inte så konstigt att lobbyorganisationerna inte tackat nej till en sådan lag, för att inte säga medverkat till den. En lag som gör att rättighetsinnehavarna kan gå direkt till de personer de anser skyldiga till upphovsrättsbrott.

Det som bekymrar mig med lagen är den potentiella osäkerheten i bevisningen och hur insamlingen av IP-numren sker. I vissa fall, exempelvis om distributionen av filerna skett från en central knutpunkt så som en FTP-server så torde det vara ganska lätt att knyta brottet till en person, så länge personen är internetabonnemangets ägare. Jag tycker dock att man även måste hitta fysiska bevis, inte endast skärmdumpar o dyl. för att kunna styrka brottet. Skärmdumpar kan utan större svårigheter fabriceras och manipuleras vilket gör dem till ett osäkert bevis.

Det är bland distributionssystem baserade på protokoll så som BitTorrent där problemen blir större och fler då det är både fler aktiva i nätverken och småskaligare hos enskilda användare. Inte heller kan man helt säkert veta om personen bakom IP-numret verkligen laddat ner filen. Personen kanske har ett öppet trådlöst nätverk som någon annan utnyttjat utan dennes vetskap eller så kanske personen inte slutfört nedladdningen och lämnats med en icke fungerande fil på hårddisken. Vad ska man då anklagas för, anstiftan eller försök till brott? Just argumentet med öppna trådlösa nätverka har förekommit i Danmark, som även de har IPRED-lagen. Två kvinnor i Danmark blev stämda av den danska musikindustrin för fildelning, kvinnorna hävdade att någon annan använt deras öppna trådlösa nätverk. Kvinnorna vann målet och även andra har vunnit på liknande grunder men det faktum att målen utspelades i Danmark gör det svårt att förutse ett sådant försvars utfall i Sverige. Det ska bli intressant att ser hur det kommer gå i de kommande svenska fildelningsfallen. Jag tycker i vilket fall att det verkar obehagligt lätt att bli oskyldigt anklagad, därför måste fysiska bevis finnas för att man skall kunna dömas för upphovsrättsbrott. Ännu mer skrämmande är att det polisiära arbetet i frågan verkar ha lagts över på privata organisationer och med maffialiknande metoder kräva folk på pengar. Ett brev hem på posten där det står att du måste betala en viss summa och om du inte gör det så blir du indragen i en kostsam civilrättsprocess utan tillgång till offentlig försvarare.

Dessvärre kommer antipiratlobbyn förmodligen inte nöja sig med IPRED-lagen utan vilja ha hårdare tag och kanske även vilja ha övervakning av vilken trafik som går mellan internetanvändare. Detta är något som blir aktuellt i EU:s telekompaket.

EU:s telekompaket handlar bland annat om ytterligare ett försök från EU:s sida att styra upp upphovsrättigheterna på det immateriella planet, dvs. på internet och kommer röstas om i EU-parlamentet den 24 April. Tidigare har internetleverantörer endast setts som just leverantörer av en tjänst och inte haft något ansvar för trafiken som gått igenom dessa tjänster. I paketet finns förslag om att internetleverantörer kan bli tvungna att blockera vem sidor och i värsta fall stänga av användare helt vid misstanke om brott. För att göra detta skulle internetleverantörerna vara tvungna att övervaka sina användares aktiviteter och samla information. C, övervakning och eventuell avstängning, ett enormt brott mot den personliga integriteten. Om detta paket kom till Sverige i lagform så skulle det innebära ett brott mot ett antal paragrafer i Regeringsformen (SFS 1974:152), en av Sveriges grundlagar. Förhoppningsvis så kan den därför inte införas här, men å andra sidan upphör man aldrig att förvånas av politiker. På samma sätt som telefonileverantörer inte får begränsa vem man kan ringa till så bör inte heller internetleverantörer få begränsa tillgången till internet. Jag kan inte heller tänka mig att telefonileverantörer talar om vad dess abonnenter talar om i telefon, så varför skulle inte samma sak gälla även för internetleverantörer?

Sedan är det även handelsavtalet ACTA som oroar mig, jag är inte helt på det klara med detaljerna men det verkar som att det skulle tillåta tulltjänstemän att genomsöka diverse elektroniska lagringsmedia på flygplatser o. dyl. i jakt på piratkopierade filer. Om inte det är ett integritetsbrott så vet jag inte vad som är det, jag skulle definitivt inte vilja ha någon snokandes runt på min hårddisk, vad är det som säger att de bara skulle leta efter piratkopierade filer? Jag ryser vid blotta tanken. Tycker att det är tillräckligt att bli visiterad och få skorna röntgade varje gång jag ska flyga sträckan Sverige – England tur-retur.

Nu ser det även ut som att FRA-lagen ska få användas för andra syften än det ursprungligen var tänkt, dvs SÄPO ska få använda FRA. Hur lång tid tar det innan de börjar använda FRA till åsikts och beteenderegistrering? Faktum är att något sådant skulle bryta mot någon/några paragrafer i grundlagen.

Regeringsformen Kap. 2 – Grundläggande fri- och rättigheter:

3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439).

/A – Lite sur på politikerna, men inte helt förvånad

P.S. Lika bra att rösta på Piratpartiet i EU-valet kanske? D.S.

Published in: on april 6, 2009 at 11:34  Kommentera  
Tags: , , , , , ,